Glädjen.

Glädjen har många ansikten. På ett sätt kan glädjen komma att bli motsatsen till rädslan, som man i ytterligheternas tillstånd kastas runt i.

Verkligheten kommer att komma ikapp. Illusionerna som skapas av rädslorna är många långa inträngande genomgripande och väldigt, väldigt sanna under en längre tid. För vissa kanske till och mer under flera år.

Vad är skillnaden på de olika processerna och den olika tid det kommer att ta för de olika föräldrarna att processa situationen?

Handlar det om tidigare erfarenheter? Stödet vi får (Eller inte)? Vår ålder?

Ja en blandad kompott skulle man ju kunna säga.

En annan viktig faktor för den ansvariga föräldern/föräldrarna är hur många i omgivningen är där, på riktigt? Och inte bara med ord. (Ytterligare Illusioner)

Ju längre tiden får gå, saker landar, strukturer blir en vardag, provtagningar, undersökningar, utredningar, ev. operationer och alla blanketter som ska fyllas i, är på plats, när detta är klart, när vi kan lämna det bakom oss...

Då inträder en ny fas.


fram tills dess kan vi bara fortsätta hålla greppet om första bästa välvilligt inställda som har en hand över, ett öra att lyssna med eller några rader att skriva tillbaka.

Hab kopplas in förhållandevis tidigt, kuratorn och psykologen får dig att lyssna än lite till, men det är alltid själva vardagen, essensen av den uppkomna situationen, som avgör om du håller dig kvar i verkligheten eller om du flyr. In i Illusionernas värld. (Där rädslorna styr dina tankar)

Medan vi fortfarande befinner oss mitt i sörjan av Illusioner kan vi visst det finna glädjeämnen. Glädje.
Eftersom vi kastas mellan hopp och förtvivlan konstant, kastas vi också mellan rädsla och glädje, vi känner glädjen som den andra ytterligheten. Inte som den egenvärdiga källan som den egentligen är.



Föremålen för vår glädjekanal kommer att förändras. Kanske sakta, men med all säkerhet, säkert.

När rädslorna förändras, transformeras från rädslan över död och liv, till om barnet ska kräka ner din rena tröja, kommer glädjen att ta uttryck som inte är grundade på motsatsen.

Glädjen kommer att finna sin egen väg och källan till glädje blir sin egen unika essens.

Glädjen blir en värdegrund och status med ett eget värde.

Just då kan, det ibland, kännas som små styng av samvetskval, vadå, DU får väl inte vara glad?

VAD HAR DU ATT VARA GLAD FÖR VA? vavava? VA? DU som när en samhällets BELASTNING vid din barm? VAVAVA? förklara DIG NU!

Och som TUR är.. tillkommer inte dessa tankar lika frekvent längre..

Som TUR är har vi fått en automatisk vindrutetorkare som illa kvickt tvättar bort dylika tankar för att ge plats åt Glädjeämnen som Äntligen får lov, att ta plats, i själ, vardag och hjärta.

Vi Behöver, aldrig, någon annans godkännande för att känna lycka, för att vara glada, för att glädjas åt våra barn. Oavsett.

Och ungefär där. Ganska så precis just där.

Kan vi kanalisera glädje, låta glädjen vara den katalysator åt innehållsrika dagar, där vi gläds åt Barnet.

Där barnet i sig, kan komma i fokus.

Det är hit vi vill. Det är hit barnet vill visa oss. Det är hit biljetten vi fick går, det är här denna resa slutar och nästa tar vid.

Barnet i sitt eget värde, Glädje.

Ditt barn. är den källan. Ditt barn var den biljetten. Ditt barn gav dig högsta vinsten, en resa till glädjekällan och vänder du dig om, så ser du alla presenter du fick på vägen. Vissa har du öppnat, andra har du kastat, många pryder sin plats, tex. stolthet har en av huvudpositionerna.

Se på ditt barn.


Har du...........

Tittat i ditt barns ögon en längre stund?


Tittat djupt i mer än en sekund?

Sett er gemensamma Cirkel sluten?

Sett er siluett tillsammans gjuten?

Tag den tiden, kanske en dag.

Fånga stunden, låt Vi bli ett jag.

Sätt dig nära bara tätt.

Ögon mot ögon rätt o slätt.

Titta länge djupt och noga.

Lyssna känn och sammanfoga.

Tidens gränser sprängs itu.

Inget finns mer än ett Nu.

Cirkeln möter generation.

Efter Generation, ton i ton.

Vad du ser och vad du känner.

Är mer än familj och vänner.

Det är ditt liv din tid din plan.

Din Ursprungsplan likadan.

Som den alltid varit då och Sen.

Likadan för längesen.

Ditt barn hon bär det Allt.

Dina minnen tusenfalt.

Så när ni möts i nuets tid.

Själ mot Själ i Hjärtefrid.

Känn och andas hennes sinnen.

Se och upplev tidens minnen.

Möt dig själv i livets Mitt.

Mitt i Cirkelns gyllene snitt.

Där är Du och där är Hon.

Med Historia som flätas nära.

Titta djupt och våga nära.

Ta dig tiden se och möt.

Våga knäcka kodens nöt.

Se din familj i livets skeden.

Möt din cirkel lär dig se den.

Titta djupt och länge nu.

Glöm aldrig att du är Ni.

Hon är Du och Ni är Vi.

/Carola