Down is Mostly UP

Här är vi, familjen som berikats med en underbar gåva. En son och lillebror med Downs Syndrom. På denna bloggen kan du läsa om allt från första början och hur vårt liv är idag.
Numera är det mest alldagliga skitviktiga grejer.
Jag som skriver heter Carola, jag är skyldig till alla barnen och är mäkta stolt över dom :-) Välkommen att ta del av vår vardag!

lördag 29 oktober 2011

Fanclub.


Hugo har en egen fanclub.
Redan när han låg i magen berättade en synsk kvinna för mig att hon såg ett barn, annorlunda, inte som andra, som skulle komma att skänka ofantligt mycket glädje och ljus.

Jag hade mina aningar redan innan, men hennes ord tröstade mig på något sätt, trots misstanken skulle det kunna komma att bli bra.

Sen vad man tror på kan ju kvitta. Positiva reaktioner läker ens känslor. Så är det bara.


Efter födseln växte Hugos skara av underbara människor som hyllade honom. Ett barn, som de aldrig hade sett, eller som de åkte till Tyskland för att träffa, eller som de sände massvis av presenter till, jag var helt förstummad.

Vi har mött konstiga reaktioner, av människor jag aldrig i hela mitt liv kunde räkna med skulle vända oss ryggen, men vi har å andra sidan mött så mycket värme och kärlek som jag inte heller, någonsin skulle kunnat räkna med.

För vem hyllar ett okänt barn?

Massor och många.

Skaran av människor som skickar presenter och som hyllar honom växer, som varje dag tittar till honom med ord eller små kommentarer. Facebook är ett fantastiskt forum där nätverkandet är precis så enormt som man inte kan tänka sig.

Hugos födelse och varande här bland oss har precis som alla andra födslar en mening och ett värde, men det känns lite extra med Hugo. Det kan jag säga utan att hans systrar tar illa vid sig, för de känner detsamma.

Människor som träffar honom får något mjukt i blicken, en varm fin mjuk stämning uppstår alltid.


Hugo är som alla andra. Det är precis det tror jag som är det vackra. Insikten. Lättnaden. Hugo är inget man behöver vara rädd för. Han är inget missfoster som jag också hört att han skulle kunna vara. Han är inte på något sätt missbildad. Han är så perfekt som vilket annat barn som helst.

Lättnaden över det och lättnaden över sina egna reaktioner tror jag skapar denna mjukhet. Ödmjukhet inför livet och liv generellt.

Ett barn med Down Syndrom eller vilket syndrom som helst, missbildat eller på något sätt ej inom ramen och normen för det vi generellt kallar "Normal" är fortfarande lika perfekt som något annat barn!

Alla barn föds perfekta! Det är vår intellektuella inställning och vår värdegrund som skapar det annorlunda!

Ett barn med Down Syndrom har ingen sjukdom! Ett barn med Down Syndrom kan ej botas! Vi kan ej läka detta barn så att det passar in i vår normala världsbild! Vilket innebär att ACCEPTANS är det enda som kan läka vår egen inställning. Och när den läker kan vi acceptera att vi alla är olika med olika talanger och personligheter.


Skulle du vilja, om du kunde, bota ditt barn? Ja, mitt Ego skulle säkert vilja ha något att säga här, visst vill jag att han ska passa in så bra det går...

Skulle mitt JAG vilja att Han botades? HAN KAN INTE BOTAS! Det vore som att bota en vit man till att bli mörkhyad, eller att bota en brunögd till att bli blåögd!

Hugos fanclub växer för varje dag. Vet ni vad det betyder? Det är helt fantastiskt. Det betyder att trots många mil emellan. Trots att det är helt okända människor. Trots att det råder rädsla inför allt som har med annorlunda barn att göra, växer en grupp av människor som älskar villkorslöst.

Dom har öppnat sitt hjärta för ett barn, som på intet sätt motsvarar samhällets normalnorm. Ändå infinner sig en acceptans i kärlek och välvilja.

Det kära vänner, anser jag vara några av de kvaliteter jag länge efterlyst hos mig själv. Vilken grej, att få uppleva detta, just nu, med just er.

Tack för att ni finns och gör detta möjligt!

/Carola

1 kommentar:

  1. Hugo & hans underbara familj öppnar även vägen för att alla vi som alltid känt/känner oss annorlunda (diagnoser eller ej) vågar visa upp oss som de underbara själar vi alla är <3 I Kärlek//Wynja

    SvaraRadera